Varukorg

Det handlar om världen vi lämnar över till våra barn.

Hållbarhet. Vad kan vara viktigare?

Sedan 2013 har vi bakat helt fossilfritt. Redan 1953 började vi värma upp bageriet med återvunnen värme från ugnarna. Hos oss är hållbarhet ju en tradition sedan vår familj började baka knäckebröd i början på 1800-talet. Det handlar ju om vad vi lämnar efter oss till våra barn, eller hur? 

Hållbarhet - en tradition

För Leksands Knäckebröd är hållbarhet en tradition. Den traditionen ska förvaltas, och utvecklas för kommande generationer.

– Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla på resurserna. Och vi fortsätter i samma anda nästan 200 år senare, säger Peter Joon, VD och sjätte generationen bagarmästare.

“Det kan alltid bli bättre”

Hållbarhetsarbete är något som kan skötas på två sätt – genom att slå sig på bröstet eller med ödmjuk självkritik. Peter Joon väljer det sistnämnda.

Bageriet är fossilfritt sedan 2013. Energideklarationer har pågått sedan 1980-talet. Nytt är nu att vi visar hur vi påverkar miljön direkt på förpackningen genom att ange CO2e-talet som börjar bli allt vanligare på matvaror.

– Det är kul att äntligen få visa hur bra vi är. Det här är en riktigt bra siffra. Men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon.

Han tillägger:
– Som familjeföretag tittar vi inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som VD är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Vi måste tänka på vad vi överlämnar till våra barn.

Sjätte generationen knäckebrödsbagare

Peter Joon är den sjätte generationen bagarmästare sedan Jakobs Karin startade sin brödtillverkning under första halvan av 1800-talet.

Hållbarhetsarbete var något som föll sig naturligt, med råg som odlats på lokala åkrar och bakugn som värmdes av träd som växt i den egna skogen.

Precis som Jakobs Karin är Peter mån om att ta till vara på överskottsvärmen. Idag värms bageriet och varmvattnet med värme från ugnarna. Värmen hålls kvar inne i bageriet genom att väggarna byggs dubbelt så tjocka. För detta används värmeväxlare. Den första installerades redan 1953.

Riktigt närodlad råg

Bonden Anton Öhlund och hans sambo Michaela Johansson förser Leksands Knäckebröd med närodlad råg. Deras gård ligger i natursköna Hedemora, bara 45 minuter från Leksand.

– Vi levererar mellan 400 och 600 ton råg till Leksand Knäckebröd varje år. Det är ett hårt arbete, eftersom de har så höga krav kring hållbarhet, säger Anton Öhlund.

Tredje generationens bonde

Anton Öhlund tillhör den tredje generationen i sin släkt som brukar jorden i Hedemora. Det var hans farfar och hans bröder som flyttade ner från Piteå 1946. Detta för att kunna odla under större del av året än vad som är möjligt uppe i norr.

– De tittade på lite olika platser och bestämde sig för Hedemora. Det var en stor resa, med frakt av alla djur med tåg, berättar Anton.

Råg är svårare att odla
– speciellt med höga krav

Råg är utmanande i sig att odla. Om det regnar vid fel tillfälle kan skörden gå fel, och då går går det inte att göra bra mjöl av den, rågen blir djurfoder istället. I Sverige är kraven på lantbruk högt ställda, men Leksands Knäckebröd ställer ännu högre krav. Det har gjort tillvaron mer spännande för Anton Öhlund och hans anställda.

– De är lite krävande på Leksands, de har en speciell kravlista på hur vi ska odla rågen, säger Anton.

Hållbar torkning av rågen

För Anton är hållbarhet viktigt. Torkning av rågen görs därför i en egen anläggning, som drivs med flis från egen skog. En gång om året går lasset med 400-600 ton torkad lokalodlad råg från Hedemora till Leksand.

– Brödet blir gott. Och så känns det kul att det är bakat på min råg, säger Anton Öhlund.

Vår hållbarhetsresa

1953

Första värmeväxlaren installeras.

Rune

1982

Alla investeringar görs med livscykelanalys.

1997

Leksands Knäckebröd blir miljöcertifierade.

2013

Bageriet blir helt fossilfritt.

2021

Vi introducerar klimatberäkning på vårt knäckebröd.

Så bakar vi fossilfritt

Att grädda knäckebröd kräver sina grader, hur många vill vi inte avslöja men det är många hundra. Överskottsvärmen från ugnarna använder vi sedan för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten.

– Den första värmeväxlaren installerade redan 1953. Vi har varit helt fossilfria sedan 2013, säger Håkan Heineman som är produktionschef på Leksands Knäckebröd.

Spill från deg och bröd tas till vara​

Hållbarhet handlar också om att ta tillvara. Den lilla mängd degrester och brödspån som vi inte kan använda eller sälja, skickar vi till en bonde i närheten.
– Han har kor och de älskar knäckebröd i vilken form det än kommer, berättar Håkan.

Dubbla väggar

Ugnarna i bageriet värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen. Utöver återvunnen grön el samt omhändertagande av deg- och brödrester, görs väggarna dubbelt så tjocka som de behöver vara. På det sättet minimeras användningen av energi så mycket som möjligt.

Vad betyder lövet på förpackningen?

På de flesta av våra knäckebröd finns det ett “löv” som talar om hur mycket koldioxidekvivalenter (CO2e) som ett sådan paket har skapat. Alltså samtliga växthusgaser omräknade till den effekt koldioxid har på klimatet, från åker till butik.

Vilket för vårt blåa normalgräddade knäcke är 0,42 kg. Och då har vi räknat in allt. Från tillverkningen av gödsel för åkrarna, kablarna som leder strömmen till vårt bageri, energin för att göra pappret till våra förpackningar, bränslet till traktorerna, lastbilarna…ja, du fattar – allt du behöver för att kunna göra ett klimatsmart val i butiken.

Hur kom vi fram till siffrorna?​

För att räkna ut vilket klimatavtryck vår produktion har, tog vi hjälp av analysföretaget U&We. De har lång erfarenhet av att hjälpa företag med hållbarhetsfrågor. Detta innefattar kartläggning av verksamhetens påverkan på miljön. Läs om mer om vårt samarbete med U&We här.

 

Vill du syna oss?

Vi har sammanställt alla beräkningar vår hållbarhetsrapport. Denna uppdaterar vi varje år. Du kan läsa denna genom att ladda ner den nedan. 

Hållbarhetsrapport